28år och en ivrig farbror bus

28år. Åren rullar på fort. Ålders noja och börja närma mig en 30års kris? - Nej inte direkt. 28år med höga höjder och djupa dalar. För varje år, för varje motgång att formas lite starkare. Att nästa hinder oavsett om det är högre eller lägre, så finns vetskapen att jag fixar det. Tryggheten. Stabiliteten. Åren rullar på precis som de ska, och jag skulle aldrig vilja backa. Dock hade jag inte tänkt fira något speciellt. Mina herrar hade något annat i kikaren. Något som min snart 6årige farbror bus så smått avslöjade igår kväll. - Mamma, imorgon ska jag smyga upp. Jag ska inte väcka dig. Jag: - Det är klart du måste väcka mig då. - Nej, jag ska väcka Andreas. Jag talar inte om varför. Men det är för att du fyller år. Vill du ha frukost på sängen? ...
 
Det var vad godingen sa. Resten fick visa sig.  In kom de i morse med kaffe, då jag inte klarar av att äta direkt på morgonen. Blev uppdragen där paket väntade i vardagsrummet. Nörd som man är hade de ju prickat mig exakt. Som ett barn på jul. Med en 6åring hemma är det snabba kast. Direkt efter paketen är farbror bus ivrig. - Mamma, vi äter frukost på balkongen. Det har jag nog aldrig förut hört. Det är jag som brukar säga det. Men visst, jag är på. Väl ute möts jag av de nya balkongstolarna uppstälda och iordning gjorda. Mina killar kan dom. Resten av dagen ängnades åt balkonghäng och matning av ankor innan vi for i väg på resturang. Full gång och jag är så tacksam för dessa två som fixar och donar. Nu har tysnaden lagt sig och jag spenderar resterande kväll på ballkongen med lite jazz i lurarna. Ensamtid, något att också värdesätta högt. Där jag får tänka fritt med jazzen i lurarna som på något sätt vägleder och inspirerar med sina toner. Tacksam är jag för dagen. Ses! 
 
 
 
(Ryggsäcken kan man välja vilken sida som ska vara utåt. Två i en väska. ) 

Kommentarer

Något på hjärtat? - Skriv här.

Namn:
Kom ihåg mig?

Hur hittar jag dig?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0