Nytt vardagsrum! IKEA!

Ibland blir det helt enkelt inte riktigt som man tänkt sig. Inte över huvud taget faktiskt. Men ibland blir det helt okej ändå. Som den här gången. Eller ja, bra för vissa i familjen iallafall. 
 
Hela familjen packades in i bilen för att åka ner till IKEA i förrgår. Tanken var att vi skulle köpa lådor till garderoben så att Andreas skulle kunna göra av sina kläder någon stanns då han mer eller mindre bor här numera. Han var helt enkelt ganska trött på att ha sina kläder i en kasse på golvet. Jag förstår honom! Så det var det stora vi skulle köpa och sen lite skedar och en termos. Det var allt. Punkt! Däremot blev det inte riktigt så. Eller ja, inte alls. Hela familjen glömde av det när min hjärna börja snurra in på vardagsrummet. Det hela slutade med att vi gick ut med ett nytt vardagsrum istället. Jag är nöjd, däremot inte Andreas. Stackarn. Haha! Jag får åka ner någon dag och göra ett nytt tapert försök. Vi får väll se vad jag kommer hem med. Haha! Resultatet här nedan. Ny lampa, kuddar, matta och sitt puff. Lite kan göra mycke! Ses! 
 
 
 

6år!

Väckte farbror bus med sång och frukost på säng igår, men blev totalt utsläng. Haha En övertaggad kille somnade i går med pirr i magen för frukost på säng, paket och gäster.  Morgonhumöret och förväntan gjorde sången till överkurs.  Det var bara att sätta sig i soffan och invänta tills farbror bus kände sig redo. Till slut kom han upp. Dock fortfarande så pass pirrig att inga presenter kunde öppnas.  Han fick slå sig ned ett tag och började sakta närma sig paketen i sin egen takt. "Jag ska bara öppna ett paket" och ett fåtal minuter senare var alla paket öppnade. Sen var han i full gång! Dagen blev kanon och farbror bus hade nog inte kunnat bli mer nöjd

 

6år. Det känns galet. För 6 år sedan hade han bara vart ute hos mig lite mindre än ett dygn. Galen känsla. 6år och plötsligt en stor kille och inte längre en liten pojk. 6år, och nu börjar nya kapitel med f-klass och skola. Glad för den tid som vart, njuter av nuet och ser med spänning på framtiden. Ses!
 


 

Outfit

 

Oväder och 6årskalas

Vaknade av en rejäl smäll, och förstod inte först vad det var innan nästa kom.  Oväder, där blixtarna lyste upp rummet genom persiennen. Vi startade dagen med att dra upp och låg kvar för att titta ut på regnet. Mysigt. Vidare mot soffan för kaffe med balkongdörren öppen för att höra hur det öste ner. Riktigt skön dag att bara få landa i. Passar dessutom utmärkt då dagen kommer gå åt till att förbereda nästa kalas. För i morgon är det farbror bus 6års kalas. 6år sen den lilla prinsen kom. Galet. Det lär firas! 
 

28år och en ivrig farbror bus

28år. Åren rullar på fort. Ålders noja och börja närma mig en 30års kris? - Nej inte direkt. 28år med höga höjder och djupa dalar. För varje år, för varje motgång att formas lite starkare. Att nästa hinder oavsett om det är högre eller lägre, så finns vetskapen att jag fixar det. Tryggheten. Stabiliteten. Åren rullar på precis som de ska, och jag skulle aldrig vilja backa. Dock hade jag inte tänkt fira något speciellt. Mina herrar hade något annat i kikaren. Något som min snart 6årige farbror bus så smått avslöjade igår kväll. - Mamma, imorgon ska jag smyga upp. Jag ska inte väcka dig. Jag: - Det är klart du måste väcka mig då. - Nej, jag ska väcka Andreas. Jag talar inte om varför. Men det är för att du fyller år. Vill du ha frukost på sängen? ...
 
Det var vad godingen sa. Resten fick visa sig.  In kom de i morse med kaffe, då jag inte klarar av att äta direkt på morgonen. Blev uppdragen där paket väntade i vardagsrummet. Nörd som man är hade de ju prickat mig exakt. Som ett barn på jul. Med en 6åring hemma är det snabba kast. Direkt efter paketen är farbror bus ivrig. - Mamma, vi äter frukost på balkongen. Det har jag nog aldrig förut hört. Det är jag som brukar säga det. Men visst, jag är på. Väl ute möts jag av de nya balkongstolarna uppstälda och iordning gjorda. Mina killar kan dom. Resten av dagen ängnades åt balkonghäng och matning av ankor innan vi for i väg på resturang. Full gång och jag är så tacksam för dessa två som fixar och donar. Nu har tysnaden lagt sig och jag spenderar resterande kväll på ballkongen med lite jazz i lurarna. Ensamtid, något att också värdesätta högt. Där jag får tänka fritt med jazzen i lurarna som på något sätt vägleder och inspirerar med sina toner. Tacksam är jag för dagen. Ses! 
 
 
 
(Ryggsäcken kan man välja vilken sida som ska vara utåt. Två i en väska. ) 

RSS 2.0